Om Europaparlamentet

Europaparlamentet är den enda EU-institutionen som är direktvald av EU:s medborgare, och är en av världens största demokratiska församlingar. Det var förr ett samrådsmöte för medlemsstaternas parlaments företrädare, men har nu blivit vald genom direkt allmän rösträtt sedan 1979.

Totalt 751 ledamöter av Europaparlamentet (även kallade Europaparlamentariker i dagligt språk), valda vart femte år, representerar runt 500 miljoner invånare från 28 medlemsstater. Alla EU-medborgare över 18 års ålder (16 i Österrike) har rätt att rösta, även om de är bosatta i en annan EU-medlemsstat. EU-medborgare har även rätt att ställa upp som valkandidat i vilken EU-medlemsstat som helst. För att få veta mer om Europaparlamentets historia och ursprung, klicka här.

Väl valda så organiseras ledamöterna in i politiska grupper efter ideologiska linjer, och inte efter nationalitet. För närvarande finns det 8 olika politiska grupper: Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) (EPP), Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D), Europeiska konservativa och reformister (ECR), Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE), De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA), Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL), Frihet och direktdemokrati i Europa (EFDD), och Nationernas och friheternas Europa (ENF). Ledamöter som inte tillhör någon politisk grupp kallas för ”grupplösa” ledamöter. Europaparlamentet arbetar på Europeiska Unionens 24 officiella språk, och ledamöterna har rätt att bruka vilket som helst av de officiella språken, samtidigt som simultantolkning erbjuds vid varje plenarsession. Klicka här för att få veta mer om Europaparlamentets organisation och arbete.

Även om Europaparlamentet har sitt officiella säte i Strasbourg så hålls de flesta utskottsmötena i Bryssel och sekretariatet är beläget i Luxemburg. Omröstningar och debatter tar plats i Strasbourg under de månatliga plenarsessionerna, som varar i fyra dagar, med ytterligare sammanträdesperioder hållna i Bryssel. Under plenarsessionerna röstar ledamöterna på hundratals olika ändringar, paragrafer, och betänkanden. Mertalet omröstningar förs via handuppräckning, dvs. att ledamöterna sträcker upp sin hand för att visa om de är för eller emot ett förslag, eller vill avstå från att rösta. Resultatet av dessa omröstningar förs till protokollet, men dock inte den enskilda rösten lagd av varje ledamot. Många omröstningar, inklusive alla slutliga omröstningar om lagstiftningsdokument, förs via namnupprop, vilket innebär att varje enskild ledamots röst förs till protokollet.

Europaparlamentsvalet 2019

Enligt Europaparlamentets hemsida så regleras Europaparlamentets valprocess av Europeisk lagstiftning som definierar gemensamma regler för alla medlemsstaterna, och av särskilda nationella bestämmelser som varierar från en stat till en annan. De gemensamma reglerna fastställer principen om proportionell representation och vissa oförenligheter med ett mandat som ledamot av Europaparlamentet. Många andra viktiga frågor, såsom det exakta valsystemet som används och antalet valkretsar, regleras av nationella lagar.

Nästa val till Europaparlamentet förväntas hållas den 23-26 maj 2019. I februari 2018 röstade Europaparlamentet för att minska antalet ledamöter från 751 till 705 efter att Storbritannien träder ur Europeiska Union, efter det nuvarande schemat. Sätena tilldelas medlemsstaterna enligt deras befolkning. Varje stat har ett fast antal säten som fördelas enligt principen om ”degressiv proportionalitet”, vilket innebär att mindre stater tilldelas fler säten per invånare än de större staterna.

Enligt Europeiska rådet så har rådet på ambassadörsnivån nått en överenskommelse om att förbättra EU:s vallagar, medans de gamla lagarna från år 1976s Vallag kommer att reformeras. Det föreslås att när de nya lagarna väl är klara, så ska Europarlamentet få rösta om dem.

Det uppgivna syftet med de nya lagarna är att förbättra medborgares deltagande i Europaparlamentsvalen, öka förståelsen för deras europeiska karaktär, och att förhindra irreguljär röstning, med respekt för medlemsstaterna konstitutionella traditioner och valstraditioner.  

Utkastet överväger att förbjuda ”dubbelröstning”, röstning i tredje land, och att förbättra de Europeiska politiska partiernas synlighet. För att undvika dubbelröstning ska kontaktmyndigheter inrättas för att utbyta uppgifter om personer som försöker rösta i EU-länder som de inte är medborgare i. Detta informationsutbyte ska inledas minst sex veckor innan Europaparlamentsvalet.